Forskare utvecklar små drönare för konstgjord pollinering

Japanska forskaren Eijiro Miyako har skapat en drönare, stor som en insekt, för pollinering.

Du kanske tänker på bin som små oviktiga insekter, som producerar honung. Men i verkligheten har dessa små vänliga varelser en avgörande betydelse för jordbruket och hela ekosystem. De hjälper till att pollinera väldigt mycket frukt och grönsaker som annars skulle få det svårt att överleva utan dem. Vissa bin har även blivit tränade att producera ”cannahoney” från marijuana harts.

Bin pollinerar våra växter, från rosor till raps. Så mycket som två tredjedelar av alla grödor som odlas i världen är idag pollinerade och till största delen av bin.

Men bin har det svårt. USA förlorade 44 procent av alla honungs kolonier förra året, medan andra arter riskerar att bli utrotade. Och det är inte bara i Amerika – i hela världen, dör bin i en alarmerande takt.

Bristen på bin har till exempel gjort att man i Kina måste pollinera träd och blommor för hand. I USA får man transportera bin i lastbilar för att sen släppa ut dem på ställen där bin dött ut.

Den här bi-döden beror bland annat på användningen av bekämpningsmedel och på att man får lov att bedriva ett jordbruk som minskar den biologiska mångfalden. Och Sverige är tyvärr inget fint undantag. För även här håller antalet bin på att minska drastiskt.

Men det värsta är att bina bara är ett exempel.

Det finns fler insekter, fåglar och växter som minskar i antal och det är allvarligt. För allting hänger ihop. Försvinner en art får det effekter på det ekosystem som ger oss mat, rent vatten, träd och rika naturupplevelser. Det skulle i längden kunna ge oss problem som vi inte ens kan överskåda. Brist på mat, utarmning av växt- och djurliv, liksom ökad fattigdom i världen.

Drönare

En forskare från Japan National Institute of Advanced Industrial Science and Technology, Eijiro Miyako, arbetar på en praktfull innovativ lösning för att kompensera för den minskande bipopulationen. Han har utvecklat en minidrönare för artificiell pollinering med hjälp av jonisk gelévätska, ett specialiserat ämne som är känt för att ha långvariga ”lyft-och-fastna-igen” egenskaper.

Denna miniatyrdrönare är utrustad med hästhårstrån som täckts med gelématerialet, vilket gör att drönaren kan lyfta pollen från en växt och transportera det till nästa. Hans team har redan testat gelén för att säkerställa att den var biokompatibla och ofarlig för andra naturliga varelser såsom myror.

I ett experiment, lade Miyako droppar av den joniska gelen på en grupp myror och placerade dem i en låda med tulpaner, medan den andra gruppen lämnades orörda. Forskningen visade att myrorna med klibbig substans kunde samla pollen till blommorna. Ytterligare tester antydde att gelén också ger en kamouflageeffekt, vilket skulle kunna vara till hjälp för när pollinerare försöker undvika rovdjur.

Efter hans provexperiment med levande myror, började Miyako tänka ut sätt att kombinera sina slutsatser med drönarteknologi. Just nu skulle insektsdrönare vara kommersiellt tillgängliga för runt 100 dollar vardera. Denna relativt höga kostnaden kan visa sig vara ett stort hinder, eftersom vissa bönder kräver miljontals bin för att pollinera sina grödor.

Miyako är också ute efter att automatisera sin teknik, integrera artificiell intelligens, GPS, och montera en högupplöst kamera på hans kommande prototyper. Medan hans drönare inte är någon lösning på alla problem, är potentialen för robotteknik inom jordbrukssektorn definitivt enorm.

Drönare kanske en dag kan hjälpa dessa utrotningshotade arter med den hårda och viktiga uppgiften att pollinera.