8 myter om cannabis
Magnus Callmyrs text om Pelle Olssons s.k. cannabismyter.
För ett tag sedan var Pelle Olsson och föreläste för ett antal föräldrar i Kungsbacka kommun. Jag begärde ut vad kommunen spred och blev hänvisad till Pelle Olssons hemsida där föreläsningen ”8 myter om cannabis” finns utlagd (öppna länken på ”föreläsningssidan” eller testa denna direktlänk till PDF). Så jag har studerat den föreläsningen och har följande kommentarer:
I länken till lokalradio-inslaget om föreläsningen säger Pelle Olsson att det på nätet förekommer väldigt mycket desinformation. Jag skulle vilja lägga till att i föreläsningssammanhang förekommer det väldigt mycket desinformation.
Det gäller att kunna göra källkritik och ha ett hyfsat hum om forskningsläget samt hur man söker efter forskning om man ska bilda sig en någorlunda korrekt uppfattning.
Forskningen om cannabis olika effekter går ständigt framåt, ändå inleder Pelle Olsson sin föreläsning med att hänvisa till två forskare vars budskap är att ”vi vet allt och är överens (om skadeverkan)”.
Som kontrast till det driver en av Sveriges profiler inom cannabisdebatten, Fred Nyberg, en linje att vi inte vet allt och att tidigare forskning inte tagit hänsyn till dos-aspekten. Frågan är vem man ska tro på.
De forskare Pelle Olsson hänvisar till verkar ha missat att den forskning som har gjorts hittills ibland har en del brister vad det gäller kausalitet (orsakssamband) och inverkande faktorer.
Fred Nybergs invändning bygger på att såväl användare som forskare har struntat i att berusningsdoser spelar roll för ev. skadeverkan, vilket självfallet inte stämmer. Detta med forskning är onekligen komplicerat, även om Pelle Olsson inte verkar tro det.
Så vilka är de 8 myterna?
Myt 1 ”Cannabis är en lätt drog”
Som bevis för att det är en myt att cannabis är en lätt drog relativt t ex heroin inleder Olsson med två citat från två forskare som räknar upp ett par generaliserade och ibland möjliga skadeverkningar.
Därefter kommer citat från dels en 18-årig cannabisanvändare som bl a säger ”Men om man är dum från början och börjar röka cannabis, då kan man bli riktigt jävla dum” och dels en 24-årig fd cannabisanvändare som bl a säger ”du tappar din livsenergi”.
Sedan kommer en bild kallad ”Senaste nytt”. I den bilden tar skriver Pelle Olsson:
”Cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid glädje, rädsla, sorg, skam, ilska. Unga hjärnor skadas mer. (t.ex: lättare beroende, större risk för psykoser) Hjärnan åldras tidigare. Hämmar utvecklingen till vuxenhjärna. Intellektuella skador kvarstår efter drogfrihet.”.
Skrämselnivån kring hjärnskador är hög, och självfallet finns ingen direkt källhänvisning till det Olsson påstår så att andra kan kontrollera under vilka villkor ett ev påstående är giltigt.
Uppgiften om att ”unga hjärnor skadas mer” är väldigt svävande, syftar det t ex på den s k Dunedin-studien (vilket definitivt ”intellektuella skador…” gör) är det ju omdebatterad forskning där annan forskning ger motstridiga resultat.
Och mycket riktigt handlar bilden efter denna om Dunedin-studien där Ollson skriver ”Den som röker cannabis i tonåren får upp till 8 enheter lägre IQ”, vilket inte alls är vad Dunedin-studien påstår (Den omdebatterade studien hävdade att det fåtal i studien som hade uppvisat beroende, som inte är det samma som att ”den som röker”, vid studiens samtliga mättillfällen visade en IQ-sänkning).
För övrigt är det fler än en forskningsstudie som motsäger vad Olsson hävdar om ”IQ-skador”.
Att beroende skulle vara en hjärnskada är extremt oseriöst påstående i detta sammanhang. Vad det gäller psykoser har jag skrivit om det tidigare, det krävs en väsentligt mycket mer omfattande redogörelse för forskning än det oseriösa påstående Olsson gör.
Vad det gäller hjärnans åldrande beskriver tidskriften Time en del av forskningen som visar på att cannabis motverkar hjärnans åldrande, något som är budskapet även från en amerikansk neurolog som man kan lyssna på här.
Med dessa generaliseringar och märkliga redovisningar av forskning samt med anekdoter anser Olsson att han har bevisat att cannabis inte är en lätt drog. Självfallet är inte cannabis en oproblematisk drog, men dess skadeverkan måste diskuteras mer sakligt och mer nyanserat än vad Olsson gör.
För övrigt är det otvetydigt så att cannabis är en lättare drog än många andra droger vad det gäller skadeverkningar, något som upprepade studier visat. Så att cannabis är en lättare drog jämfört med många andra är definitivt inte en myt.
Myt 2 ”Alkohol är farligare”
Pelle Olsson menar alltså att cannabis är farligare än alkohol. Studerar man de tre (finns även en fjärde) vetenskapliga jämförelserna som jag länkade i stycket ovanför visar det sig att det inte är en myt utan en sanning.
Pelle Olsson menar dock att de ca 200+ experterna som utfört skaderankingarna har fel då han hävdar att det som de gjort inte kan göras. Fd sjuksköterskan Pelle vet alltså mer om vetenskap än mängder av professorer, intressant.. men oseriöst.
Myt 3 ”Bruket är alltför utbrett”
Pelles argument är bl a att ”De flesta ungdomar har aldrig använt cannabis”. Det finns enligt WHO omkring 150 miljoner individer som använder cannabis årligen. Det tycker jag kan vara ett belägg för att cannabisanvändning är relativt utbrett, 150 000 000 människor är ju ändå rätt många. Inte heller myt 3 är en myt.
Myt 4 ”Frihet att få göra det man vill”
Det finns dem som menar att man har rätt att göra vad man vill med den egna kroppen. Pelle Olsson menar att ”Demokrati förutsätter att man inte får göra som man vill. Individen måste underkasta sig begränsningar av sin frihet (=lagar och regler) för att nå en kollektiv fördel.”.
Att Pelle resonerar på ett övergripande samhällsplan gör inte åsikten en del har om den egna kroppen till en myt.
Myt 5 ”Det är skillnad på bruk och missbruk”
Beviset för att detta skulle vara en myt är att det i länder med högre konsumtion av cannabis än Sverige skulle finnas fler i behandling. Det är ett märkligt resonemang på flera sätt, hur många som finns i behandling beror på en rad olika orsaker, t ex hur väl utbyggd behandlingsverksamheten är.
Sverige har på det stora hela t o m fler i problematisk användning (det som ibland kallas missbruk och beroende) än många andra länder, alternativt lika stor andel, vilken av dessa situationer som gäller är beroende på vilken definition/studie av ”problematisk användning” som används.
Vi har dessutom en situation där t ex den tidigare ”missbruksutredaren” Gerhard Larsson konstaterade att vården enbart når en liten del av de i behov av vård.
Sedan är det så att för att få en diagnos, det som i diagnosmanualen DSM IV tidigare kallades missbruk alt. beroende och numera i DSM 5 kallas substansbrukssyndrom, krävdes/krävs att ett antal faktorer är uppfyllda annars är det inget missbruk/beroende/syndrom utan enbart bruk. Sålunda är inte heller ”Myt 5” någon myt.
Myt 6 ”Cannabis är ett läkemedel”
Pelle Olsson skriver ”Cannabis är inte godkänt som läkemedel i något land, men används ändå i medicinska syften” och sedan citerar han en forskare som uttalar sig med orden ”Bevisen att cannabis har bra medicinska effekter är mycket svaga.”
Vad det gäller det första påståendet är det felaktigt då flera substanser baserade på cannabis är godkända som läkemedel i flera länder, och produkten Bedrocan (marijuana) är registrerat som medicin åtminstone i Nederländerna.
Påståendet att bevisen är mycket svaga är även det inte särskilt korrekt då det ständigt kommer nya forskningsresultat om cannabis medicinska effekter för en rad olika åkommor, trots att det inte är helt enkelt för forskare att forska på cannabis medicinska effekter
CNN hade nyligen en dokumentär om situationen som går att se på Youtube här.
Inte heller myt 6 är alltså en myt.
Myt 7 a) ”Förbudet fungerar inte.” b) ”Legalisering krossar maffian.”
Olsson försöker bevisa att nr 7 är en myt genom att argumentera för ett narkotikaförbud med att ”narkotika är skadligt, att förbudet minskar användningen och en legalisering skulle öka den” samt ”Det är naivt att tro att maffian försvinner vid legalisering. Istället ökar tillgången på narkotika.”.
Kring att förbudet inte fungerar kan man trots allt anföra att trots förbudet anger WHO att vi årligen har 150 miljoner människor som använder cannabis, det känns som en indikation på att förbudet åtminstone inte är särskilt effektivt.
Förbudet har dessutom många negativa effekter för individer som i övrigt inte har några problem, förutom med just förbudet. Jag skrev om några färska exempel för en tid sedan, och det finns många många många fler.
Vad det gäller om en legalisering krossar maffian eller inte så är situationen mer oklar. Det kommer att komma forskning kring det utifrån situationen med cannabislegaliseringen i Colorado. Indikationerna som finns nu är att t ex den mexikanska maffian har tappat stort kring cannabishanteringen, men samtidigt försöker de omgruppera verksamheten mot opium/heroin.
Vad effekten kommer att bli i slutändan, om även polisen lyckas omgruppera, om heroinanvändningen går särskilt mycket uppåt i Colorado etc, kommer vi att se när forskningen finns tillgänglig.
Än så länge kan man väl möjligtvis säga att en del av myt 7 helt klart inte är en myt, den andra delen återstår att se om det är en myt eller inte.
Myt 8 ”FN-konventionen tillkom av ett misstag”
Argumentet för att detta är en myt är bland annat att ”Cannabis är tung narkotika”. Att det inte är särskilt korrekt har vi avhandlat ovan. Men jag antar att Olsson till bilderna om myt 8 lägger ut texten kring att det inte var ett misstag.
På internet finns dock en hel del berättelser om hur historien sett ut kring cannabis-förbudet, t ex denna, denna och denna PDF (med texten ”The original inclusion of cannabis within the current international framework is the result of questionable procedures and dubious evidence”.).
Att det historiskt funnits extremt mycket skrämselpropaganda, med rasistiska inslag etc, kring cannabis står utom tvivel. Huruvida det påverkade FN eller om det fanns på den tiden tillräckliga ”vetenskapliga bevis” känns svårt att avgöra givet min kunskap.
Sammanfattande slutsats
I princip allt det som Pelle Olsson kallar för myter är inga myter utan korrekt fakta. Pelle Olsson försöker dock argumentera för sin sak. Det sätt som han gör det på är som jag visat ovan mycket tvivelaktigt, och det är ytterst tveksamt om svenska kommuner ska använda sig av detta material i sin ANDT-förebyggande verksamhet.
Jag tror det finns skäl att tro att Pelle Olssons föreläsning gör mer skada än nytta om man vill minska cannabisanvändningen.
Gillar du det du läst? Hjälp mig gärna genom att Swisha en liten summa till +46(0)723017517
och
Om du gillade texten – bidra gärna genom att sprida den!