Frankrike slösar polisresurser på cannabis utan effekt
Frankrikes cannabisjakt slukar polisresurser utan effekt. Nu växer kraven på legalisering och bättre prioriteringar.
En repressiv modell som inte levererar
Frankrike fortsätter att lägga enorma resurser på cannabisbekämpning, men resultaten är svåra att försvara. Enligt den franska senatskommissionen mobiliserades 50 000 poliser och gendarmer under sex månader för att beslagta mindre än 40 kilo kokain i så kallade nätinsatser. Samtidigt visar flera analyser att den hårda linjen mot cannabis varken stoppar konsumtionen eller slår sönder de kriminella nätverken.
Det är en bild som nu lyfts fram allt oftare i debatten: mycket arbete, liten effekt. Trots några av Europas strängaste lagar ligger Frankrike fortfarande i toppen när det gäller cannabisanvändning bland unga vuxna. Antalet registrerade brott för cannabisanvändning har också stigit kraftigt, från 80 000 år 2000 till 210 000 år 2021. Det handlar alltså inte bara om mer brottsbekämpning, utan om en växande polisinsats riktad mot användare.
Två rapporter, samma slutsats
Intressant nog kommer kritiken inte bara från aktivister. Tankesmedjan Terra Nova slog redan 2020 fast att den repressiva politiken misslyckas, sliter på polisens resurser och borde ersättas av reglerad legalisering. Senaten landade i en annan politisk slutsats, men med en liknande diagnos: dagens strategi fungerar inte.
Båda rapporterna pekar på samma mönster. Insatserna slår inte ut marknaderna, försäljningsplatser återuppstår på andra platser och konsumtionen sjunker inte. Även den fasta boten för eget bruk, införd 2019, har enligt senatorerna inte hindrat vare sig användning eller handel.
Frågan är vad resurserna borde användas till
Kritiken handlar i grunden om prioriteringar. När säkerhets- och rättssystemet lägger stora mängder tid på lågträffande cannabisinsatser minskar utrymmet för annat: våld i nära relationer, sexualbrott och brott mot barn. I samma debatt som den franska cannabisstrategin diskuteras, konstateras också att många allvarliga våldsärenden inte hinner utredas fullt ut.
Det är där legaliseringsfrågan får ny tyngd. Förespråkarna menar att en reglerad modell skulle kunna minska illegal handel, frigöra polis- och domstolstid, skapa kontroll över produktkvalitet och samtidigt ge staten nya skatteintäkter till förebyggande arbete. Det är inte en mirakellösning, men enligt allt fler bedömare är det ett betydligt mer rationellt sätt att hantera cannabis än dagens kostsamma nolltolerans.
En debatt som växer i Europa
Frankrikes problem är inte unikt, men det är tydligt. När ett land kan mobilisera tiotusentals tjänstemän för små beslag, samtidigt som andra samhällshot får stå tillbaka, väcks den obekväma frågan: vad är det egentligen som skyddas? För allt fler blir svaret allt mer självklart – inte folkhälsan, inte rättsväsendet och inte heller tryggheten i stort.
