Brasilianska forskare studerar hampa för att stärka återvunnet papper
Brasilianska UFV testar hampa i återvunnet papper för att öka styrka, hållbarhet och effektivitet i återvinningen.
Forskare vid Federal University of Viçosa, UFV, i Brasilien undersöker nu om hampa kan ge nytt liv åt återvunnet papper. I samarbete med startupbolaget Buds INC testar teamet fibrer från Cannabisplantans stjälkar, grenar och rötter för att se om materialet kan göra papperet starkare, mer hållbart och mer motståndskraftigt mot slitage.
Kan förlänga livslängden på återvunnet papper
Bakgrunden är enkel: vanligt återvunnet papper tappar gradvis styrka varje gång fibrerna återanvänds. Cellulosafibrerna blir kortare, svagare och mindre stabila, vilket till slut gör att nya råvaror måste blandas in. UFV-projektet vill bryta den utvecklingen genom att tillsätta kontrollerade mängder hampa i den återvunna massan.
“Den kontrollerade tillsatsen av hampafibrer till den återvunna massan återställer papperets ursprungliga styrka”, säger Gustavo Baêsso, skogstekniker och forskare i projektet.
Enligt Baêsso pekar de första resultaten på att effekten kan vara ännu bättre än väntat. I vissa fall har materialet till och med uppvisat mekaniska egenskaper som överträffar originalet, vilket skulle kunna förlänga både livslängd och funktion i praktiska tillämpningar.
Stor potential för Brasiliens pappersindustri
Brasilien har en av världens största industrier för återvunnet papper och bearbetar omkring 6,6 miljoner ton återvunnen fiber per år. Därför kan även små förbättringar få stor betydelse för både ekonomi och resurseffektivitet. Forskarnas tanke är att hampa, med sina långa och starka bastfibrer, kan hjälpa till att lösa ett av återvinningens största problem: att fibrerna bryts ned för mycket.
Projektledaren Marcelo Moreira da Costa lyfter dessutom fram de bredare miljövinsterna. Om återvunnet papper blir mer hållbart kan behovet av råvara från jungfruliga skogar minska, samtidigt som återvinningssystemen blir effektivare. För pappers- och förpackningsindustrin kan det här öppna för helt nya affärsmöjligheter.
Från laboratoriet till patent och internationella ambitioner
Projektet startade i februari 2024 med stöd från Embrapii, Brasiliens offentliga innovationsmyndighet, och har fått totalt cirka 932 000 reais i finansiering. Arbetet har redan lett till en patentansökan kopplad till odlings- och bearbetningsmetoderna som tagits fram under satsningen.
Forskargruppen har också utvecklat en teknik för storskalig förökning. Från bara 14 frön lyckades man ta fram mer än 4 000 hampplantor på fyra månader. Dessutom har en kloningsmetod, kallad minicutting, tagits fram för att snabba på produktionen utan att tappa rotbildningseffektivitet.
Under 2025 reste projektmedlemmar till USA för att presentera resultaten och lyfta fram hampans industriella potential. Fler internationella samarbeten planeras nu medan teamet fortsätter att söka nya vetenskapliga och kommersiella partners.
