Ny metod stärker hampa mot saltstress
Ny studie visar att biochar och bakterier kan stärka hampa mot saltstress och höja både tillväxt och cannabinoider.
Starkare plantor i tuffa jordar
En ny studie i tidskriften Plant Science pekar på en lovande väg för hampaodling i salta jordar. Forskare från Shahid Beheshti University och Islamic Azad University undersökte hur Cannabis sativa L. påverkas av saltstress och om särskilda jordförbättringar kan hjälpa plantorna att stå emot påfrestningen bättre.
Resultatet är intressant: när fosforlösande bakterier kombinerades med fosforberikad biochar blev plantorna tydligt mer motståndskraftiga. Forskarna testade två bakterier, Bacillus subtilis och Pseudomonas putida, både var för sig och i kombination med den fosforberikade biocharren.
Fosfor, vatten och mindre stress
Salinitet är ett känt problem i jordbruket eftersom den minskar tillgången på fosfor och bromsar växternas utveckling. I försöket ledde saltstress till lägre biomassa, mindre klorofyll, sämre vatteninnehåll i bladen samt lägre skörd av eterisk olja och cannabinoider. Samtidigt steg stressmarkörer som prolin och malondialdehyd.
Men när fosforberikad biochar användes tillsammans med antingen B. subtilis eller P. putida förändrades bilden tydligt. Jämfört med växter som bara utsattes för saltstress ökade skottvikten med 25 respektive 24 procent. Rotvikten steg med 28 och 38 procent, klorofyllet med 33 och 29 procent, och det relativa vatteninnehållet med 16 och 15 procent.
Mer cannabinoider och bättre avkastning
Även den kommersiellt viktiga delen av plantan förbättrades. Skörden av eterisk olja ökade med 49 och 37 procent. CBD steg med 13 och 12 procent, medan THC ökade med 16 och 14 procent. Samtidigt minskade malondialdehyd, som används som en markör för oxidativ skada, med 23 och 21 procent.
Studien tyder på att kombinationen av fosforlösande bakterier och fosforberikad biochar kan stärka hampans motståndskraft och öka produktionen av biologiskt aktiva ämnen i salta odlingsförhållanden.
Forskarna betonar samtidigt att försöket gjordes i växthus. För att resultaten ska kunna bekräftas i verkliga odlingsmiljöer krävs fler fältstudier. Ändå ger fynden en spännande signal till odlare som letar efter smartare och mer hållbara sätt att förbättra hampaodling, särskilt i områden där markkvaliteten redan är en utmaning.
