Hillary Clintons och Donald Trumps drogpolicy
I årets amerikanska presidentval, har Hillary Clinton och Donald Trump förespråkat olika strategier för de viktigaste politiska frågorna om narkotika i landet: cannabis lagreform, opioidberoende, och handel över den mexikanska gränsen.
Hillary Clinton och Donald Trump har ändrat sin syn på narkotikapolitiken avsevärt under årens lopp. År 1990 förklarade Trump att alla droger bör legaliseras för att ”ta vinsten från dessa drog tsar:ar”. Nu är han dock emot en legalisering av någon illegal drog, inklusive cannabis. Tvärt om sade Clinton en gång att hon var emot en legalisering av illegala droger eftersom det ologiskt nog, ”är alldeles för mycket pengar i det (för langare)”. Hon har sedan dess antagit en mer progressiv strategi, åtminstone när det gäller cannabis, och stöder en ”federal uppmjukning av forskning om marijuana”.
Nu har cannabis reformen faktiskt blivit en allt viktigare samhällsfrågorna, med Newsweek som nyligen utsedde Novembers omröstning till ”Marijuana valet”, och en YouGovs undersökning indikerar partiöverskridande stöd för legalisering bland väljarna.
Båda kandidaterna stöder rätten att använda medicinsk cannabis. År 2014, berättade Clinton i CNN om sitt stöd för medicinsk cannabis ”under vissa omständigheter”, medan Trump har sagt att ”för medicinska ändamål, är det helt OK”.
Men kandidaterna skiljer sig något på frågan om privat bruk av cannabis. Trump stödjer staters rätt att införa cannabis får privat bruk. Han berättade för supportrar vid ett möte att ”om de har röstat för det, har de röstat för det”, men har också sagt att reglera cannabis för privat bruk skulle vara ”dåligt”. Clinton, erbjuder dock en mer progressiv men försiktig lösning; hon vill ”vänta och se” hur framgångsrik legaliseringen är i vissa stater, såsom Colorado och Washington, som hon tycker är ”laboratorier för demokrati”.
Varje år sedan 2009, har överdoser dödat fler amerikaner än trafikolyckor, och mer än hälften av dessa överdoser är relaterade till opioidmissbruk. För att ta itu med denna hälsokris, har Clinton lovat 10 miljarder dollar till en strategisk plan, som syftar till att ge ”bättre finansierade program för behandling och prevention”. Sedan 2007 har hon offentligt stött sprututbyten för personer som använder heroin.
Trump har varit otydlig när han diskuterat ämnena opioidmissbruk och skademinskning. I ett möte i rådhuset i Ohio nyligen, gav Trump sitt första betydande uttalande för att ta itu med missbruk: ”Det är väldigt svårt att komma ur detta beroende av heroin. Vi ska arbete med dem, vi ska spendera pengar, vi ska bryta den här dåliga vanan”. Utan tvekan måste Trump utarbeta en plan om hur han ska matcha Clintons engagemang för att ta itu med opioidkrisen.
En stor politisk skillnad mellan de två kandidaterna gäller deras förhållningssätt till Mexikos narkotikahandel. Detta fortsätter att vara ett hett ämne i USA, där det 2012 uppskattades att 90 procent av kokainet och 80 procent av crystal meth i landet hade kommit genom den södra gränsen.
Under 2009 medgav Clinton att mexikanska narkotikahandlare är ”motiverade av den stora efterfrågan på illegala droger i USA och att de är beväpnade med vapen från USA”. Hennes hållning i situationen är dock oklart. hon lovar att skapa en bättre ”berättelse” än vad som skildras i media, och förespråkar fortsatt stöd med pengar till utlandet.
Trump har dock bara en enda lösning: att bygga en mur över den mexikanska gränsen för att förhindra narkotika ”från sippra in i våra samhällen”. Denna plan är snarare en del av Trumps bredare agenda för att stoppa invandring. Även om muren skulle byggas kan mexikanska smugglare fortsätta att använda kreativa metoder för att undvika bli upptäckta, såsom katapulter och tunnlar.
Medan Trump har utvecklats till en drogkrigare, är Clinton gradvis mer progressiv på narkotikapolitiken. Nu när cannabis, opioidberoende, och den gränsöverskridande narkotikahandeln blir alltmer relevanta frågor i USA, kan narkotikapolitiken vara en avgörande faktor för många väljare.
